Enkäten Hälsa i skolan 2017 och TEAviisari 2017 den grundläggande utbildingen

Hela landet

Indikatorn: Skolans yrkesövergripande elevvårdsgrupp sammanträdde i snitt åtminstone cirka en gång per månad eller oftare

Indikatorn ger uppgifter om andelen (%) elever som går i skolan i vilken skolans yrkesövergripande elevvårdsgrupp sammanträdde i snitt åtminstone cirka en gång per månad under läsåret 2016–2017.

Indikatorn grundar sig på frågan: 12. Hur ofta sammanträdde skolans yrkesövergripande elevvårdsgrupp i snitt under läsåret 2016–2017? Svarsalternativ: 1) inte alls (0 poäng), 2) en gåmg per termin (0 poäng), 3) cirka en gång varannan månad (0 poäng), 4) cirka en gång per månad (100 poäng), 5) flera gånger per månad (100 poäng). Källan: Främjande av hälsa och välbefinnande i grundskolorna 2017

Alla elevvårdens indikatorer enligt ämne

I början

Elevhälsogruppens verksamhet

Flera övergripande uppgifter har fastställts för de skolspecifika elevhälsogrupperna. Uppgifterna förutsätter att gruppen sammanträder regelbundet och tillräckligt ofta. Elevhälsogruppens sammansättning ska vara tillräckligt omfattande och sektorsövergripande. Utöver aktörerna inom elevhälsan kallas även elever och vårdnadshavare samt samarbetspartner att delta i gruppens arbete.

Hela landet

Resurser för elevhälsotjänsterna

Tillräckligt med resurser i förhållande till skolans behov ska allokeras för elevhälsotjänster, det vill säga skolhälsovården, och kurators- och psykologtjänster. Det finns en officiell, nationell rekommendation för dimensioneringen av läkare och hälsovårdare inom skolhälsovården. Kurators- och psykologtjänsterna ska dimensioneras så att eleverna när de vill har möjlighet att få mottagningstid inom de tidsramar som fastställs i lagen. Personalen vid elevhälsotjänsterna gör också generellt inriktat elevhälsoarbete och en del av deras arbetstid reserveras för ändamålet.

Hela landet

I början

Behov av att främja studier

Syftet med elevhälsan är att främja och upprätthålla elevernas hälsa och välbefinnande. Personliga resurser som inverkar på studieförmågan, inklusive fysisk och psykisk hälsa och sociala relationer. Problem i de här avseendena kan inverka på inlärningen och studiernas fortskridande. Skolfrånvaro kan ibland vara ett tecken på inlärnings- eller anpassningssvårigheter, mobbning, mental ohälsa eller missbruksproblem. Genom att ge positiv respons och uppmärksamma styrkor i fråga om studierna kan man inom skolan förebygga frånvaro och avbrutna studier. Skolans praxis när det gäller förebyggande och uppföljning av frånvaro förs in i elevhälsoplanen. Mängden frånvaro och avbrutna studier ska även beaktas vid granskning av sundheten och tryggheten i läroanstalten.

Hela landet

Behov av att beakta välfärden vid ordnande av studier

De personliga resurserna är ett viktigt element av studieförmågan. Syftet med elevhälsan är att främja och upprätthålla elevernas hälsa och välbefinnande och stödja deras uppväxt och utveckling. Skolarbetet får inte belasta eleverna alltför mycket fysiskt eller psykiskt eftersom konstant belastning kan orsaka skolstress eller skolutmattning. Symtomen kan exempelvis vara trötthet som gränsar till utmattning, upplevd minskning av studiernas betydelse och likgiltigt förhållningssätt till dem samt en känsla av otillräcklighet i studierna. Elevhälsan ska följa med hur belastande skolarbetet är och beakta barnens och ungdomarnas egen upplevelse av hur de orkar.

Hela landet

I början

Behov av att främja sunda levnadsvanor

Främjandet av sunda livsvanor ska beaktas i skolans dagliga aktiviteter. Med dagliga aktiviteter avses lärarnas aktiviteter (till exempel undervisningsinnehållet, -metoderna och -arrangemangen) och de övriga aktiviteterna i skolan, såsom raster och måltider. Sunda livsvanor hänger ihop med barnens och ungdomarnas energinivå, inlärningsförmåga, förebyggande av sjukdomar och allmänna välbefinnande. I skolorna kan sunda livsvanor bland annat främjas genom att man gör det möjligt att göra sunda val, föregår med eget exempel, ger information, handledning, rådgivning och stöd samt genom att exempelvis ordna gruppverksamhet till stöd för eleverna att tillägna sig sunda livsvanor. Om målen ska uppnås krävs att såväl barnen och ungdomarna som föräldrarna deltar i planeringen av hur studierna och skolarbetet ska organiseras. Det viktiga är att man inom elevhälsogruppen kommer överens om hur främjandet av sunda livsvanor ska beaktas när studierna och skolarbetet organiseras.

Hela landet

Behov av att främja känslo- och interaktionsfärdigheter och den mentala hälsan vid läroanstalten

Känslomässiga och sociala färdigheter är viktiga grundpelare för välbefinnandet i skolgemenskapen och för det psykiska välbefinnandet. Genom att stärka de känslomässiga och sociala färdigheterna kan man främja en god klassanda, inlärningen, utvecklingen av barnens och ungdomarnas självkänsla, konfliktlösning, kamratrelationer och samarbetet mellan hem och skola. Känslomässiga och sociala färdigheter tränas under hela livet i olika sammanhang. Innehåll som stöder inlärningen av dem finns i flera läroämnen och de kan beaktas i arbetssätten. Olika program och material har utvecklats för att lära ut känslomässiga och sociala färdigheter i skolan. Det viktiga är att man inom elevhälsogruppen kommer överens om hur man ska främja och stödja de känslomässiga och sociala färdigheterna, ett positivt studieklimat, respektfull och öppen kommunikation samt mental hälsa, samhörighet och omsorg om varandra bland barnen och ungdomarna.

Hela landet

I början

Behov av att främja en hälsosam och trygg läroanstaltsmiljö

Huruvida skolmiljön är trygg och gemenskapen välmående granskas var tredje år i form av sektorsövergripande samarbete mellan aktörer i skolan, skolhälsovården, hälsoskyddet, fastighetsägaren och den instans som ansvarar för servicen m.fl. I granskningen fäster man uppmärksamhet vid huruvida fastigheten är sund och trygg, hur tryggheten främjas, välbefinnandet i skolgemenskapen samt elevhälsan. Information samlas in från olika parter till stöd för granskningen och avslutningsvis avtalar man om fortsatta åtgärder och vem som ansvarar för dem.

Hela landet

Behov av verksamhetssätt som förebygger och minskar mobbning, våld och trakasserier vid läroanstalten

Förebyggande av och ingripande i mobbning, våld och trakasserier ingår i elevhälsoarbetet och är viktigt med tanke på välbefinnandet hos elever och personal. Mobbning och trakasserier ökar risken för olika hälso- och välfärdsproblem och man måste därför lägga vikt vid att identifiera dem. Skolorna är förpliktade genom såväl lagstiftning som i läroplans- och examensgrunderna att utarbeta en plan för att skydda elever och studerande mot mobbning, våld och trakasserier. Alla ska känna till de riktlinjer och modeller som finns för att förebygga och ingripa i de här problemen. Det förebyggande arbetet mot mobbning, våld och sexuella trakasserier kan utvärderas utgående från förekomsten av fenomenen och ingripandet genom att elevernas upplevelser av dem utred.

Hela landet

I början

Behov av att utveckla verksamhetskulturen

Verksamhetskulturen ingår i den generellt inriktade elevhälsan som syftar till att inom hela skolgemenskapen främja elevernas lärande, välbefinnande, hälsa, sociala ansvar, växelverkan och delaktighet samt sundheten, tryggheten och tillgängligheten i skolmiljön. I en välmående skolmiljö råder tillit och öppenhet mellan människor och alla upplever att de blir hörda. För att en social verksamhetskultur ska utvecklas krävs samarbete och att allas synpunkter hörs och beaktas.

Hela landet

Behov av att främja de studerandes delaktighet

En förutsättning för att elevhälsan ska förverkligas och en välmående skolgemenskap växa fram är delaktighet bland barnen, ungdomarna och föräldrarna. Möjligheten att påverka frågor som gäller en själv stöder barnens och ungdomarnas livskompetens och välbefinnande. För att stödja delaktigheten krävs att man hör såväl barnens och ungdomarnas som föräldrarnas åsikter, en trygg klass- och skolmiljö samt tillräcklig information i lämpligt format om skolans och elevhälsans verksamhet och om möjligheterna till påverkan. Det finns gott om verksamhetssätt som stöder delaktigheten. Det är också viktigt att observera att det är en lagstadgad skyldighet att genomföra elevhälsan i samarbete med föräldrarna.

Hela landet

I början

Behov av att stödja föräldraskapet och hela familjen

Att stödja föräldraskapet är att stödja främjandet av barnens och ungdomarnas välbefinnande. Det är också ett sätt att minska ojämlikhet som råder mellan barn eller ungdomar. Föräldraskap är något som kan läras och ett effektivare stöd för det möjliggörs genom att man till stöd för det professionella arbete inför arbetsmetoder som främjar växelverkan mellan barnet/den unga och föräldern samt genom att gemenskapen stärks. En god relation mellan barnet/den unga och föräldern skyddar och bär barnet/den unga i många avseenden. Bland barn och unga med goda relationer till sina föräldrar förekommer mindre utmaningar i fråga om mental hälsa och välbefinnande. En god kontakt hänger också ihop med barns och ungas inlärningsförmåga

Hela landet

I början

Utnyttjande av tjänster

Målet med elevhälsan är att främja inlärningen, hälsan och välbefinnandet samt att trygga ett tidigt stöd för dem som behöver det. Barnen, ungdomarna, vårdnadshavarna och skolans personal ska ges information om tjänster hos hälsovårdare, läkare, kurator och psykolog och om tillgången till dessa tjänster. Användningen av tjänsterna främjas av tillräckliga personalresurser, av att de ligger tillgängligt i skolbyggnaden och av en öppen mottagning som barnen och ungdomarna kan uppsöka utan tidsbokning. Frekvent användning av tjänsterna kan vara ett tecken på såväl tillräcklig tillgänglighet som stort behov. Omvänt kan knapphändigt bruk av tjänsterna både vittna om att tjänsterna inte är tillräckligt tillgängliga och om att behovet av tjänsterna är litet. Resultaten ska lokalt ställas i relation till tjänsternas resurser och den inbördes arbetsfördelningen mellan tjänsterna.

Hela landet

Behov av att förbättra tillgången till hjälp

Med elevhälsotjänsterna kan man bemöta barnens och ungdomarnas behov av stöd och hjälp i deras vardagsmiljö. Om tillgången till elevhälsotjänster föreskrivs i lagen om elev- och studerandevård. Hälsovårdarens arbetstid inom skolhälsovården ska ordnas så att elever vid behov också kan uppsöka mottagningen utan att boka tid. Möjlighet till ett personligt samtal med elevhälsans psykolog eller kurator ska ordnas senast den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten efter det att den studerande har begärt det. I brådskande fall ska möjlighet till ett samtal ges samma eller nästa arbetsdag. Möjlighet till samtal ska också ges utgående från att en vårdnadshavare eller någon annan tar kontakt.

Hela landet

Behov av utveckling av kvaliteten på tjänsterna

I hälsokontrollerna inom skolhälsovården utreds elevernas tillväxt, utveckling och välbefinnande enligt såväl ålder som individuella behov. Särskilt i de omfattande hälsokontrollerna i årskurserna 1, 5 och 8 utreds hela familjens välbefinnande tillsammans med föräldrarna. I dessa kontroller ingår också en bedömning som läraren gör över hur eleven klarar sig och mår i skolan. Ur elevens synvinkel är hälsokontrollen högklassig om hens åsikt hörs, om man talar om det som pågår i hemmet och saker som är viktiga för eleven samt om hen vågar tala öppet och uppriktigt

Hela landet